Lidl!

Tänk att jag redan har varit hemma i en vecka. Tiden går fort nu..

Det är fortfarande många som jag ska hinna och träffa men det är verkligen roligt att se alla igen. Jag har två veckor kvar sen börjar jag jobba på Lidl. Känns fortfarande skönt att ha jobb och jag älskar ju verkligen Lidl. Jag brukar aldig handla där själv, jag bara älskar att jobba där! Hoppas det är lika roligt nu som det var förr..


Your maarena!

Framtiden..

Då har jag varit hemma ett par dagar och det känns fortfarande bra. Det är full rulle med att träffa alla och det är väldigt roligt! Jag har träffat Sebbe och det var ett konstigt men bra möte. Nu är det bara att gå vidare och starta om. Jag köpte ett halsband på Nz som betyde omstart och det är vad jag kommer att göra nu. Jag har så många tankar om framtiden att jag inte vet vart jag ska börja. Jag träffade Fuling igår (Emilie heter hon egentligen) och vi har en skitbra och spännande ide tillsammans. Vi får se hur den utvecklar sig!

Snart ska jag upp till K-stad och träffa Annie! VI ska till Swedenock ikväll och där kommer att vara asmkt folk. Roligt! Ska bla träffa en gammal lumpare! Perfekt!


Your maarena!

Hemkomst!

Då har jag landat och är hemma i Sverige igen efter mer än 24 h på planet! Jag kom hem igår och pappa mötte upp mig på Svågertorp. Jag är verkligen jätteglad över det! Mamma visste inte om att jag skulle komma hem sa jag överraskade henne på jobbet! Hon blev verkligen paff men glad såklart! Det känns skönt att vara hemma igen men samtidigt så är det lite konstigt. Men jag antar att man snabbt kommer in i det igen. Jag har många planer ang framtiden. Vi får se hur det går men först och främst så kommer jag att vara ledig fram till midsommar sen börjar jag på Lidl i T-lila igen! Det är verkligen skönt att jag har det! Ska jobba där över sommaren!

Pratade med Annie igår och hon jobbar på en grisfarm här i Sverige och då berättar hon att mycket som vi gjorde på grisfarmen i Australien inte lagligt i Sverige. Känns ju lite sådär.. bla att man inte får klippa svansarna, suggorna får inte vara i sådanna bruar som de var i och lite sånt. Men tiden på grisfarmen uppskattar jag verkligen och kommer minnas resten av livet. Jag kan ju alla ord på engelska så ibland fattade jag inte vad Annie menare.. knäppt va? Men det var ju lätt fixat när hon bara förklarade det.  

Vill ni träffa mig så får ni gärna höra av er. Har mitt svenska nummer igen!
Jag kommer att fortsätta att skriva, kanske inte lika ofta men håll ögonen öppna.


Your maarena!

Surfcamp!

Da befinner vi oss i Byron bay! Vi har varit pa surfcamp under dessa dagarna och de har varit helt sjuka! Resan borjade i Sydney da en kille som heter Joel hamtade oss med en skabbig buss. Vi akte sedan ca 4 timma och hamnade ute pa landet mitt i ingenstans! Det fanns ingen sanning eller datorer eller nagot. Sa man hade ingen kontakt med omvarlden overhuvudtaget. Vi kakade och akte sedan vidare till stranden for att lara oss att sufra! Det ar cpsvart men det sjukt kul nar man val klarar det de fa ganger jag gjorde det. Dar vi bodde fanns fem instruktorer och dessa killar var helt sjuka. Under dagarna ar man pa stranden och pa kvallarna ar det fest, fest och fest. Joel som vi hade mest hade supit och varit hog varje dag i ett halvar nu.. inte konstigt att de sag slitna ut. Instruktorerna hade axellangt solblekt har, solbranda och gick runt i bar overkropp med surfbrallorna sa langt nere att de visade rovspringan. Tydligen ar det en modegrej om man ar surfare. Dylan en annan instruktor visade alltid sitt konshar, det var sjukt ackligt men han tyckte att han var cool! Det var bara Joel som var mork och sagt hyfsat frach ut. Dylan hade jobbat dar i 8 ar. Helt sjukt! Vi var uppdelade i olika grupper och vi fick sedan reda pa att de tavlar mellan varandra om hur manga tjejer de kan fa i sin grupp och sant. De sa typ att ibland kan de fa tva-tre ligg per vecka da med olika tjejer och ibland fick de inte en enda. Assa, jag fattar inte hur man kan valja att leva sa. De borde ha sa sjukt mkt kons-sjukdomar och sant skit! Bla! De sa att var grupp nog var svar att fa nagaot ligg pa. HAHA! Lika gott at dem!

Vi akte till olika strander vaje dag och hade forst en lektion innan vi hoppade i vattnet for att brottas med vagorna. Man inser ocksa att vattnet har en enorm kraft. Det ar verkligen helt sjukt vad vagorna kastar runt en i vattnet. Det ar kul men sjukt jobbigt! Det var vekligen en stor skillnad gemfort med Thailand ocksa. I Thailand var det vindstilla och lungt och fint och man kunde sitta vid strandkanten och sola men har sag man ut som en drangt katt direkt.

Att surfa ar en sjalvstandig sport och allt handlar om tajming. Man maste hitta den ratta vagen och sedan vara snabb som fan och resa sig samtidigt som man maste halla balansen. Det ar verkligen svart. Joel hjalpte mig ibland och da gick det mkt battre. Han holl bradan sa att man kunde hitta balansen snabbare och letade upp de battre vagorna.

Efter varje dag sa akte vi narmre Byron bay som var var slutdestination. Nya strander, nya vagor och nytt boende. Vi bodde alltid mitt ute i ingenstans. Att bo ute pa landet innebar massor av MYGG! Jag hatar verkligen dessa ackliga och onodiga djur! Jag har nu myggbett over hela mig och de kliar som fan! Det ser inte ut som myggbett lange utan sar bara for jag har kliat sa mkt. Myggsprej hjalper inte heller. Bajsmygg! OH! 

Igar kom vi fram till Byron Bay och da var det fest pa Cheeky monkey`s! Det var en valdrigt rolig kvall och vi som hade varit pa surfcampet blev VIP-gaster och alla friade att vi hade lart oss att surfa. Dar var tavlingar man kunde vara med pa. Den sjukaste var att man skulle mala sin flagga pa sin kropp for att visa vart man kom ifran. Later inte sa kul kanske men det var bara det att man skulle mala pa sina TUTTAR! Tjejerna som jobbade i baren gick runt med bar overkropp malade med sin flagga over brosten. Jag bad en svensk kille som var pa surfcampet att fota en av tjejerna. Jag forsokte vara paparatsi men lyckades inte sa bra och det hade varit perverst om jag hade gatt fram och tagit pa henne sa jag tyckte att det var mer narturligt om han fotade henne eftersom ni killar ar som ni ar. HAHA!. Sa ni ska fa se sen. Helt cp! Man hade blivit kompisar med vissa under campet sa kvallen var verkligen kul! Var grupp dopte Joel till Team scando for att var grupp bestod av svenskar samt norskar! 


Your maarena!
    

Följ bloggen!

Följ min blogg med bloglovin!

Tagit ett sista förväl av mormor!

Idag var vi och kollade på mormor i Lund. Vi samlades och träffade en kurator och en undersköterska som skulle vara med oss under tiden vi var hos mormor. Vi gick sedan gemensamt ner till huset där mormor låg. Väl på plats berättar kuratorn hur det ser ut inne hos henne och berättar hennes skador i ansiktet som vi kunde se. Det är mängder av känslor som rusade runt i kroppen. Vill jag se henne eller vill jag inte? Jo, Jag vill se henne men vågar jag?!

Jag tar mig mod och går in till henne. Jag kommer inte långt in i rummet förrän tårarna bara forsar ner. Det var nog det värsta jag har varit med om! Det var så fruktansvärt att se henne ligga där. Hon såg inte alls ut som mormor brukar göra. Det första man reagerade på var att hennes hår. Det var inte fluffit och lockigt som hon alltid brukade ha utan nu såg det nyduschat och tunt ut. De hade kammat bak håret som äldre gubbar brukar göra något som mormor aldrig gjorde. Sen såg man skadorna i ansiket. Hennes högra öga var blått. Hennes hals var röd-flammig, de hade satt ett stort plåster på kinden, sytt ihop ett sår som fanns vid hakan och hon tittade upp i taket. Hon såg så förstörd ut och det var så fruktansvärt jobbgt att se henne. Jag vågar inte ens tänka på hur hennes kropp såg ut medtanke på hur ansiketet såg ut. Hennes kroppen var inbäddad i en filt så vi såg bara ansiketet. Innan vi går säger jag till mormor "hejdå mormor, vi ses ute i världen!" Det var verkligen tungt!
 
Efter det jobbiga besöket hos mormor åker vi till Hörby för att träffa prästen som ska hålla i begravningen. Sedan åker vi upp till mormors hus. Också sjukt jobbigt!!!!! Man undrade hela tiden var mormor var. Skulle hon inte komma snart?! Efter det åkte vi till begravningsbyrån..

Det har verkligen varit en sjukt jobbig dag!! Men nu har jag iaf sagt hejdå till henne! Begravningen äger rum i Hörby kyrka den 13 Februari  kl 13! Jag ska tända ett ljus för henne i thailand och nu får vi minnas henne som den underbara, envisa och glada människan, precis så som min mormor var!


your maarena

R.I.P älskade mormor!

Idag var dagen som jag inte ville skulle komma. Polisen kom hem till oss för att berätta att mormor hade omkomit i en bilolycka. Det var ett brutalt slut för henne..

Idag torsdag den 29 Januari skulle mormor till Eslöv för att hämta sin nya höraparat. Hon såg verkligen framimot att få denna hörapparat eftersom den gamla inte funkade som den skulle. På väg till Eslöv, precis utanför Hörby kör mormor av på fel avfart och kör mot trafiken. Hon möter en bil och pang finns inte mormor mer. Den andra föraren skadades lindrgt då han hade en nyare bil som var säkrare. Mormors bil var en saab 900 från 85 så säkerheten var inte bra.

Kl. 9.14 dog mormor och jag känner på något vis att det ändå var skönt att det gick som det gick. Hon led inte alls då hon dog direkt efter kollisionen. Jag hade träffat henne på överraskningsfesten där hon var jätteglad hela kvällen, hon följde sedan med oss hem och sov över. På söndagen körde vi hem henne och sov hos henne till måndag. Jag fick tre fina sista dagar med henne!  

Imorgon ska vi åka till Lund för att ta ett sista förväl av mormor. Det känns viktigt för mig eftersom jag inte kan vara med på begravningen. Det är ju på lördag som jag åker. Nu får vi minnas mormor som den pigga, envisa och glada personen! Mormor skulle fylla 85 år, i maj. Hon finns alltid i mitt hjärta, min älskade mormor!


your maarena

Riktigt lättlurad!

I lördags var jag med Sebbe på en GP-tävling i Klippan! Jag hade lovat Lotta att hjälpa henne i köket på kvällen då Gert skulle ha "gubbakalas". Jag skulle vara hos henne kl 17.30. Vid 15.30 inser jag att tävlingen kommer att ta längre tid än vi trott och jag ringer Lotta för att berätta detta och samtidigt säga att jag kommer att bli sen. Det är Alex som svarar och han säger att jag får fixa skjus hem för Lotta behöver mig i köket vid 17.30. Klockan blir 17.30 och jag är kvar på tävlingen och ringer Lotta igen. Alex svarar även denna gång och "skäller" på mig och säger att jag måste vara hos dem nu. Stressad och lite frustrerad hittat jag sedan Jersgren som har tävlat klart och som skulle åka hem. Jag tigger plats och äntligen är jag på väg till Skurup. När jag sitter där i bilen så undar jag varför jag måste vara där så fort, disken gå inte sin väg direkt, så det är väl lugnt om jag är lite sen?!     

Stressad springer jag upp för trapporna och äntligen är jag hos Lotta. Dörren är stängd till matsalsrummet och Alex säger till mig att skynda mig för Lotta är inne i matsalsrummet och behöver hjälp fort. Jag öppnar dörren och där står JOHAN (!!) med en massa andra som sjunger "vi grattulera"!! "Vad fan gör johan där? Detta är ju en gubbafest!" då inser jag att jag känner alla och att alla har lurat mig. Det var ingen gubbafest. Det var en överraskingsfest för mig. Jag blev så glad, rörd och visste inte vad jag skulle säga! Det visar sig att alla kom redan vid 17.00 och jag var på plats vid 19.00.

TACK ALLA SOM KOM! Jag blev verkligen jätteglad och sorry för att jag var sen! Jätteroligt att så många kunde komma för min skull! Den kvällen kommer jag aldrig att glömma!


your maarena

Nytt år, nya händelser.

Året har börjat tufft och tuffare kan det bli. Att bli sårad och besviken tillhör livet men genom att säga vad man tycker gör att man kan reda ut dessa saker. Även om det kommer o ta tid att förlåta..

Nu är det inte många dagar kvar tills jag och Matilda åker iväg. Vi åker först till Sthlm då vi hittade tågbiljetter från Malmö-Shlm för 25 kr. Så det sjuka är att det är dyrare att åka från Skurup-Malmö än Malmö-Sthlm. Vi åker på min fördelsedag, 31 januari då jag blir hela 21 år gammal. Sophie hämtar upp oss i sthlm som vi ska bo hos i tre dagar. Det ska bli jättekul att få träffa henne innan den stora resan börjar.

Det är väldigt blandade känslor att vi ska åka iväg och nu närmar det sig med stormsteg! Men Matilda och jag har varandra och vi kommer att ha skitbra tillsammans! För detta är vår drömresa och detta kommer vi att klara även om det kommer att bli jobbigt i perioder!



your maarena

Jorden runt!

Detta ska bli min nya "resedagbok"!
Den 2 feb 2009 ska jag och tilda göra en jorden runt resa under 6 månader.
Vi synes då!

/your maarena!